Vem var CGW?

Vem var Carl Gustaf Wrangel af Salmis?
CGW2

En kortare exposé över en anfader.
Av Gösta Wrangel von Brehmer


Carl Gustaf Wrangel af Salmis föddes den 13 december 1613 på Skokloster. Vid tio års ålder erhöll han undervisning vid Skyttes skola för adelssöner. Efter några års studier där följde han 1626 med sin fader, Herman Wrangel, till kriget i Preussen. Efter stilleståndet 1629 reste Wrangel till Holland där han studerade skeppsbyggeri och sjöväsen.
När han kom tillbaka från Holland blev han kammarjunkare hos kung  Gustav II Adolf. Efter några befordringar blev han 1635 överstelöjtnant vid ett kavalleriregemente i Tyskland och utmärkte sig i träffningarna vid Lüdershausen och Dönitz.  Nästa år, alltså 23 år gammal, blev Wrangel överste och två år senare generalmajor. Han var en av de fyra generaler, som efter Banérs död 1641, förde befälet över den svenska armén i Tyskland till dess att Torstensson anlände. Efter Klas Flemmings död fick han taga befälet över den svenska flottan och slog som överkommendant för de förenade svensk – holländska flottorna den danska vid Fehmern 1645 och erövrade Bornholm samma år. Det året blev han rikstygmästare, följande år riksråd och efter Torstensson fältmarskalk.

Wrangel förenade sig med Frankrikes trupper under Turenne och ryckte mot Bayern, som de mot sin vilja måste släppa. 1646 erövrades Bregenz vid Bodensjön och där togs ett ofantligt byte. Sedan Bayern fått stillestånd i utbyte mot neutralitet och Turenne avtågat bröt Bayern löftet och förenade sina trupper med kejsarens. Denna övermakt gjorde svenskarna läge kritiskt och de måste dra sig tillbaka till Westfalen. Återförenade med fransmännen slog kavalleriet den kejserliga hären vid Zusmarshausen 1648 varpå Bayern förhärjades. Wrangel fick efter den Westfaliska freden avsked från överbefälet med bibehållande av fältmarskalks värdighet och utnämndes till generalguvernör i Pommern 1651. I Karl X Gustavs krig  deltog han sedan med utmärkelser och förde befälet över den armé som stormade och intog Fredriksodde. Han förde högra flygeln av den svenska armén över Lilla Bält men motsatte sig övergången av Stora Bält varöver han sedan förde huvudstyrkan. Vid det förnyade anfallet på Själland intog han Kronborgs fästning och förde därefter befälet över flottan vid slaget i Öresund.

Wrangel blev 1664 utnämnd till riksmarsk och president i krigskollegiet. Som riksamiral från 1653 hade han tjänstgjort som en av Karl IX:s förmyndare. Han återvände sedan till Pommern och dog 1676 på slottet Spyker på Rügen. Han jordfästes sedan i Riddarholmskykan i Stockholm 1680. Han gjorde under sina fälttåg kors och tvär i Europa rika byten, därtill särskilt uppmanad av fadern och uppbyggde det praktfulla Skoklosters slott.

GW

Dela detta:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.